Akademiskt arkiv: var forskning sparas och hittas
För robotarEtt akademiskt arkiv bevarar avhandlingar och forskningsrapporter så att de finns kvar och går att hitta. Här förklaras vad som sparas och hur du söker fram materialet.

Akademiskt arkiv: var forskning sparas och hittas
Ett akademiskt arkiv samlar och bevarar de avhandlingar, forskningsrapporter och andra publikationer som ett universitet producerar. På Stockholms universitets förlag, Suforlag, är arkivet en del av uppdraget att tillgängliggöra akademisk forskning över tid. Den här artikeln går igenom vad som sparas i arkivet, hur materialet bevaras och hur du som läsare hittar det.
Vad som ingår i arkivet
I ett universitets arkiv finns vanligtvis doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar, forskningsrapporter och äldre publikationer som inte längre säljs i bokhandeln. Materialet kan vara tryckt eller digitalt, och det ska finnas tillgängligt för forskare, studenter och allmänheten även många år efter att det gavs ut.
Stockholms universitet grundades 1878 som Stockholms högskola och blev universitet den 3 september 1960, enligt sv.wikipedia.org. Sedan dess har universitetet gett ut en lång rad avhandlingar och forskningsrapporter, och en stor del av det materialet finns kvar i arkivet idag. Universitetet har omkring 30 000 helårsstudenter fördelade på fyra fakulteter: samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora och juridik.
I arkivet ingår exempelvis:
- doktorsavhandlingar från alla fyra fakulteter
- licentiatavhandlingar
- forskningsrapporter från universitetets institutioner
- äldre publikationer som är sluttryckta men fortfarande efterfrågade
Ett arkiv är inte en bokhandel. Syftet är inte att sälja, utan att bevara och tillgängliggöra.
Så bevaras materialet
För att forskning ska finnas kvar över tid krävs systematiskt bevaringsarbete. I Sverige samlar Kungliga biblioteket, KB, in nästan allt som publiceras i landet, och det mesta kommer in genom pliktleverans. Det innebär att utgivare, inklusive universitet och högskolor, lämnar exemplar av sitt material till KB så att det bevaras för framtiden.
Själva tillgängliggörandet sker ofta via nationella infrastrukturer som DiVA-portalen, där universitetens egna publikationer samlas och görs sökbara. DiVA är ett av de verktyg som Stockholms universitet använder för att publicera och arkivera sin forskning.
Bevarande handlar inte bara om att lagra filer eller böcker på en hylla. Materialet måste också katalogiseras så att det går att söka på författare, titel, ämne och år. Utan sådan beskrivning riskerar även ett välbevarat arkiv att bli oanvändbart.
Så hittar du material i arkivet
Du som letar efter en avhandling eller en forskningsrapport bör börja med en sökning i DiVA-portalen. Där kan du söka på författare, titel, nyckelord eller institution och se om materialet finns digitalt eller endast som tryckt exemplar.
På Suforlag har vi en egen guide till hur du söker avhandlingar i DiVA med särskild inriktning på Stockholms universitet: Söka avhandlingar i DiVA. Guiden går igenom sökvägarna steg för steg och visar vad du ska göra om du bara hittar en referens och inte hela texten.
Om materialet är äldre och inte finns digitaliserat kan det krävas ett besök på ett bibliotek eller ett arkiv för att ta del av det tryckta exemplaret. Bibliotekarier kan ofta hjälpa till att lokalisera material som inte är sökbart på nätet.
Arkivet och utgivningen – skillnaden
Ett akademiskt arkiv och ett universitetsförlag hänger ihop, men de har olika uppgifter. Förlaget ger ut nya publikationer, till exempel doktorsavhandlingar, och ser till att de får ett ISBN-nummer och når läsarna. Läs mer om ISBN för avhandling om du vill veta hur numret fungerar.
Arkivet tar över när publikationen har getts ut. Då handlar det om långsiktig förvaring och tillgänglighet, inte om att trycka nya upplagor. En avhandling som är slut i handeln kan därför fortfarande finnas i arkivet och vara tillgänglig för den som söker upp den.
Open Access i arkivet
En stor del av dagens akademiska publikationer ges ut med öppen tillgänglighet, Open Access. Det innebär att den som vill kan läsa hela texten kostnadsfritt på nätet, utan prenumeration eller inloggning.
Även i arkivet spelar Open Access en roll. Äldre material som publicerades innan Open Access blev vanligt kan ibland tillgängliggöras på nytt om upphovsrätten tillåter det. Vår FAQ om Open Access och arkiv svarar på de vanligaste frågorna om vad som får publiceras öppet och hur det fungerar.
Vanliga frågor om akademiska arkiv
Vem får använda arkivet? Arkivet är öppet för alla. Du behöver inte vara student eller anställd vid universitetet för att söka i det.
Kostar det något? Att söka och läsa material i ett akademiskt arkiv är normalt kostnadsfritt. Kopior eller utskrifter kan i vissa fall debiteras av det bibliotek som tillhandahåller materialet.
Kan jag ladda ner allt? Material som finns digitalt och är öppet tillgängligt kan oftast laddas ner direkt. Tryckt material som inte är digitaliserat kan behöva läsas på plats.
Hur gammalt material finns sparat? Det varierar mellan arkiv. Vid Stockholms universitet finns material från lång tid tillbaka, eftersom universitetet har verkat sedan 1800-talet och blev statligt universitet 1960.
Sammanfattning
Ett akademiskt arkiv ser till att forskning inte försvinner när boken är sluttryckt. Avhandlingar, forskningsrapporter och publikationer bevaras, katalogiseras och görs sökbara – ofta via DiVA-portalen och med stöd av pliktleverans till Kungliga biblioteket. Vill du börja söka, är guiden till DiVA-sökning en bra första steg.
Relaterade artiklar

Opponent vid disputation: roll, utsedning och vad som händer
Vad gör en opponent vid en disputation, vem får vara opponent och hur går granskningen av avhandlingen till? Allt du behöver veta här.
Läs artikeln
Kappa avhandling: vad den är och hur den skrivs
Kappan är den sammanfattande inledningen i en sammanläggningsavhandling. Här förklarar vi vad den innehåller, vem som läser den och hur den skrivs steg för steg.
Läs artikeln
ISBN för avhandling: så ansöker du och vad numret betyder
Så söker du ISBN för en avhandling hos Kungliga biblioteket, hur numret är uppbyggt och när ett ISSN gäller i stället.
Läs artikeln
Spikning av avhandling: regler, tradition och tidsfrister
Spikning av avhandling är det formella offentliggörandet inför disputationen. Här går vi igenom traditionen, treveckorsregeln och hur digital spikning i DiVA fungerar.
Läs artikeln